Kriminalvården granskas nu av Riksrevisionen för att undersöka dels om de har fått rätt förutsättningar att driva sin verksamhet, dels för att ta reda på om de använder sig av sina resurser på ett effektivt sätt.
Totalt ansvarar kriminalvården för 32 häkten, 45 anstalter och 33 frivårdskontor i Sverige. Forskning har visat att behandling och utbildning är centralt för de intagna för att ha de bästa förutsättningarna efter avsuttet straff, och utan behandling ökar risken för återfall i kriminalitet, missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende. Kriminalvården har behandlingsprogram som inriktar sig på olika typer av problematik; generellt våld, våld i nära relation, sexualbrott, generell kriminalitet samt missbruk och beroende.
Bara 19% fullföljer behandling
Målet med att ha ett brett utbud av behandlingar är att så många intagna som möjligt ska genomgå ett behandlingsprogram. Det gäller först och främst de som anses som hög eller medelhög risk att återfalla i brottslighet. År 2022 var det enligt ett pressmeddelande från Riksrevisionen endast 19 procent i anstalt och 11 procent i frivård med behov av behandling som fullföljde ett behandlingsprogram. Intagna med hög risk för återfall är prioriterade men är samtidigt den grupp som har svårast att fullfölja behandlingsinsatser. Av de som frigavs år 2020 återföll hela 44 procent i brottslighet.
– Att motverka återfall i brott är oerhört angeläget. Samtidigt ökar pressen på Kriminalvården, med allt fler som döms till fängelse. Vi kommer bland annat att titta på om Kriminalvården har fått rätt förutsättningar att bedriva behandling samt om myndigheten använder sina resurser så effektivt som möjligt, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Nio miljoner kronor per person
Kostnaderna för Kriminalvården har ökat betydligt de senaste åren. Vid anstalterna är kostnaden per vårddygn runt 3500 kronor, och en person som gång på gång hamnar i fängelse beräknas skapa långsiktiga samhällskostnader på nästan nio miljoner kronor. Sedan några år tillbaka har Kriminalvården även problem med överbeläggningar och platsbrist.
En fjärdedels ökning av intagna
Antalet personer som döms till fängelse för särskilt resurskrävande brott, exempelvis allvarliga narkotikabrott eller grova fall av misshandel, väntas öka med omkring 14 procent fram till och med 2025, medan medelantalet intagna i fängelse väntas öka med omkring 26 procent. Allt detta, tillsammans med Kriminalvårdens svårigheter att behålla och rekrytera personal, gör nu att Riksrevisionen beslutat sig för att utreda situationen. “Granskningen ska svara på om Kriminalvården bedriver sin behandlingsverksamhet på ett effektivt sätt för att nå målet om att klienterna ska återanpassas till ett liv utan kriminalitet”, skriver de i pressmeddelandet.