Vet ni inte om att er narkotikapolitik dödar?

Replik till ”Partyknarkarna håller de gängkriminellas gryta kokande” från GP den 3/10-22

Jannik Svensson

I en debattartikel i GP skriver advokat Eva Nordenskiöld och tidigare överåklagare Sven-Erik Alhem om ”partyknarkare som göder gängkriminaliteten”.

Det är sorgligt att 2022 behöva bevittna två så välmeriterade jurister argumentera så ohederligt för en narkotikapolitik som av FN sedan länge inte kan anses leva upp till mänskliga rättigheter.

Skribenterna redovisar bland annat statistik över narkotikabeslag. Dessa siffror är i sammanhanget irrelevanta eftersom det inte återspeglar något annat än mängden resurser och tur myndigheterna har haft i sitt arbete.

Högst dödlighet i EU

En mer relevant måttenhet är antalet dödsfall kopplade till narkotika och det är minsann inget att vara stolt över. Sverige är nämligen det land som har högst narkotikarelaterad dödlighet i hela Europa.

Varför dör nästan fyra gånger fler personer av narkotika i Sverige jämfört med andra länder i Europa? Svaret går att finna i den extrema narkotikapolitik som stöptes i svensk pseudovetenskap på 80-talet.

Folkhälsomyndigheten föreslog 2020 att regeringen borde utreda avkriminalisering av eget bruk. Detta mot bakgrund av att just avkriminalisering visat sig vara en effektiv åtgärd för att minska antalet narkotikarelaterade dödsoffer i andra Europeiska länder.

När SVT frågade dåvarande socialminister Lena Hallengren om myndighetens råd svarade hon:

– Jag ändrar inte uppfattning för att Folkhälsomyndigheten kommer med det här förslaget.

Ett pågående paradigmskifte

Nu när vi har kunskap på bordet är det viktigt att vi jobbar medvetet för att skynda på paradigmskiftet. Inga fler människor ska behöva dö på grund av gamla föreställningar. Men samtidigt behöver vi ha respekt för att det är en svår process. Det handlar nämligen om att tvätta bort föreställningar som uppkomit genom intensiv statlig propaganda. Det må ta sin tid men det är fullt möjligt. Det finns två bra exempel på paradigmskiften som bekräftar detta:

Det första är det historiska utövandet av åderlåtning. Att tappa patienter på blod var under flera hundra år en etablerad medicinsk behandlingsmetod. Trots att man i slutet av 1800-talet kom fram till att behandlingen var både verkningslös och farlig fortsatte vissa läkare ändå att utöva åderlåtning i decenier. Allteftersom den äldre generationen läkare ersattes strökts åderlåtningen slutligen från läkarböckerna för gott.

Det andra och mer lokala exemplet är det paradigmskifte under vilket begreppet ”homosexualitet” evolutionerade under 1900-talet. Under det förra seklet var homosexualitet först ett brott, sedan en sjukdom, sedan en del av en personlighetsstörning och slutligen en sexuell läggning.

Trots att de flesta i nutid ser homosexualitet som helt naturligt återfinns fortfarande spår av det gamla paradigmet kvar hos den äldre generationen.

Att bli medveten om och acceptera fakta är det första steget i processen att släppa det gamla paradigmet.

Avkriminalisering lösningen

För bara två veckor sedan släppte Sveriges Radio ett avsnitt av podden ”P3 Dystopia” som avhandlar visionen om det narkotikafria samhället. Jag hoppas att Nordenskiöld och Alhem nås av denna replik och att de tar sig tid att lyssna på P3:s podd.

Två av lösningarna som P3 presenterar är bland annat avkriminalisering av eget bruk och införande av ett statligt monopol för försäljning av droger.

Dessa två åtgärder skulle inte bara minska antalet döda. Det skulle också ta bort lönsamheten från illegal narkotikaförsäljning samtidigt som det skulle frigöra resurser hos polisen.

Dessa resurser kan i sin tur användas till att stävja ett annat problem där Sverige ligger på topp i Europa, nämligen dödsskjutningar.

Jannik Svensson är chefredaktör och ansvarig utgivare på Nongrata.