Polisen hemlighöll material om Palmemordet – enskild tog upp striden i rätten

Ricard Aron Nilsson
Foto: Wiki commons

När mannen försökte begära ut material från Palmeutredningen för att ha som underlag till sin bok om mordet på den förre statsministern, så fick han avslag. Polisen var inte särskilt pigga på att lämna ut något till mannen, som gång på gång fått avslag på sin begäran. Målet har varit uppe och vänt i kammarrätten och ligger nu återigen på Polismyndighetens bord.

2022 begärde en man ut en film som visar bilder från mordplatsen på tioårsdagen för mordet. Personen som står i fokus i det hela är en person som namngavs vid Palmegruppens presentation av spaningsläget på 30-årsdagen för mordet. Mannen som vill skriva boken om Palmemordet hävdar att personen är av mycket stort intresse för honom, och han specificerar även i sina uttalanden att det endast är klipp på den personen som han vill åt.

Avslogs med hänvisning till sekretess

Men polismyndigheten avslog författarens yrkan med motivationen att sekretess gäller för de andra identifierbara personerna i bildsekvensen. I ett yttrande för myndigheten bland annat fram att “upptagningen innehåller ett stort antal identifierbara enskilda innebär inte att varje enskild som förekommer på upptagningen är identifierbar. Sekretessbedömningen görs med utgångspunkt i de uppgifter som sammantaget finns i upptagningsmaterialet”. Efter att mannen försökt begära ut materialet ännu en gång utan resultat överklagades ärendet till kammarrätten.

Polisen får göra om och göra rätt

Just den personen som författaren var intresserad av avled 2008. Sekretesskyddet är svagare för avlidna personer, vilket Polismyndigheten ska ta i beaktning i sin bedömning. Om ett utlämnande av material endast hindras av att det finns personer i materialet vars sekretess väger tyngre så ska polisen försöka maskera deras utseenden, om detta är tekniskt möjligt. Ett annat alternativ hade varit att låta mannen ta del av materialet på lämplig, utvald plats, vilket han försökte genomföra den första gången han begärde ut materialet, men inte heller det gick polisen med på.

Kammarrätten tog därför inte upp fallet, utan slog fast att Polismyndigheten ska ompröva det. Vid prövningen ska myndigheten ta kammarrättens uttalande i beaktning.