Orsakade blåljus-utryckning till exets lägenhet – döms för falskt larm

Susanne Nilsson
Foto: Ricard Aron Nilsson

En kvinna i 50-årsåldern döms nu för falskt larm efter att ha orsakat att polis och ambulans ryckte ut till hennes ex-partner. Enligt rätten förelåg det inte en risk för hans liv och hälsa, trots att kvinnan uppgett att han varit självmordsbenägen.

Enligt gärningsbeskrivningen har kvinnan ringt SOS alarm och uppgett att hennes partner, som gjort slut samma dag och ville undvika henne, var suicidal och hotade att ta livet av sig. Genom detta lämnade hon en oriktig uppgift om att det fanns fara för en människas liv eller hälsa. Hon åtalades även för ofredande efter att bland annat ha skickat ett stort antal meddelanden till honom, ringt honom upprepade gånger och skickat brev till personer i hans omgivning med för honom besvärande innehåll. Slutligen åtalades hon för misshandel efter att hon tagit ett hårt grepp om målsägandens arm.

Efterhandskonstruktioner

När det gäller den första åtalspunkten noterade tingsrätten att kvinnan till sitt försvar anfört att samtalet till polisen skett till följd av en genuin oro för partnerns hälsa och att denne kort före händelsen uttryckt att han ville ta sitt liv. Han har däremot helt tillbakavisat dessa uppgifter och sagt att han aldrig någonsin varit självmordsbenägen. Vad kvinnan framfört i den här delen framstår närmast som efterhandskonstruktioner, enligt tingsrätten. De fällde henne även för ofredande men friade henne för misshandelsanklagelserna.

Agerade till följd av sin profession

Fallet togs därefter upp i Svea hovrätt. Där anger kvinnan att hon arbetat som sjuksköterska under en längre period. Denna erfarenhet och utbildning var väldigt viktig när hon drog slutsatserna kring partnerns beteende som föranledde att hon larmade. Som sjuksköterska är det obligatoriskt att larma om man misstänker risk för självmord och hon agerade till följd av sin profession.

Döms i hovrätten

Hovrätten konstaterade dock att uppgifterna om att det var fara för mannens liv rent objektivt var oriktiga uppgifter som föranledde en onödig säkerhetsåtgärd. Däremot stod det inte lika klart om huruvida kvinnan agerat utifrån genuin oro eller om det fungerade som ett sätt för henne att försöka kontakta honom – alltså om brottet begicks med uppsåt eller inte.

Hovrätten delar ändå tingsrättens bedömning att det är visat att kvinnan uppsåtligen lämnat en oriktig uppgift som föranlett en onödig säkerhetsåtgärd. Tingsrättens fällande dom kvarstår därför. Däremot frias hon på punkten om ofredande. Straffet bestäms av hovrätten till 80 dagsböter.