Det finns ett tydligt samband mellan dålig ekonomi och psykisk ohälsa. Det visar ny svensk forskning. Risken för att begå självmord har visat sig vara mer än fördubblad hos personer som har obetalda skulder hos Kronofogden. Samtidigt har det totala skuldbeloppet hos unga personer mellan 18 och 25 år ökat under de senaste tio åren.
Yerko Rojas, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, har studerat sambandet mellan obetalda skulder och självmord. Genom att följa upp personer i åldersgruppen 18-64 år, som i början av 2018 fanns registrerade i Kronofogdens skuldregister, upptäckte han ett tydligt samband.
112 skuldsatta begick självmord
Av de 180 842 personer som ingick i studien begick 112 stycken självmord. Det betyder att dessa människor löpte hela två och en halv gånger större risk att begå självmord jämfört med befolkningen i stort.
Egen riskfaktor
Ökningen är dessutom oberoende av andra kända riskfaktorer kopplade till självmord, såsom arbetslöshet, socialbidrag, kriminell belastning, depression och psykisk ohälsa.
– Obetalda skulder är alltså en riskfaktor i sig självt, oberoende av andra faktorer som vi brukar koppla till självmord, säger Rojas till DN.
Stigmatiserat
En stor del av problemet är enligt Rojas att ekonomiska skulder är så pass stigmatiserade i Sverige, och att vår bristande förmåga att prata om det ökar skuldbördan för den enskilde individen.
– Det finns en stark moralism kring att inte betala sina skulder i Sverige, du ska göra rätt för dig. Då blir det här med skulder stigmatiserat och tabu. Pratar vi dessutom inte om faktorerna bakom, utan lägger allt på den enskilde, blir det här något som samhället ytterst inte behöver ta tag i och den skuldsatte blir ensam med sina problem.
Kronofogdeanställda tar emot många självmordshot
Hot om självmord är det vanligaste hotet som anställda hos Kronofogden tar emot. Förra året rapporterades 279 sådana hot hos Kronofogden, det är det största antalet sedan myndigheten började samla in uppgifter om det år 2015. Vid 24 tillfällen samma år, i samband med förrättningar eller avhysningar, hittade anställda hos kronofogden människor som tagit sina liv.
– Medarbetare kan få bevittna att det precis har hänt, eller händer. Ganska nyligen hade vi en situation där man lyckades rädda livet på en person, säger Linda Synnerfors, säkerhetschef på Kronofogdemyndigheten, till DN.
Samlade skulderna rekordstora
Enligt Kronofogdens egen statistik har antalet skuldsatta personer minskat. Men samtidigt är de samlade skulderna rekordstora, och de växer snabbt. Vid årsskiftet 2021-2022 fanns 391 039 personer registrerade hos Kronofogden, en minskning med drygt 11 000 personer jämfört med året innan. Samtidigt låg det totala skuldbeloppet på en ny rekordnivå vid årsskiftet, det uppgick då till 94 miljarder kronor vilket är en ökning med sju miljarder sedan förra året. Skuldbeloppet hos de personer som har Kronofogdeskulder blir alltså högre.
Betalda skulder minskar risken
En annan studie gjord av Yerko Rojas, som publicerades tidigare i år, visade det motsatta förhållandet, det vill säga att självmordsrisken minskar när skulderna är betalda.
– Ju snabbare vi hjälper människor ut ur en situation med ohanterliga skulder, desto bättre. I alla fall ur ett självmordsperspektiv, säger han till DN.