Valet 2018 brevröstade 45 000 svenskar från utlandet. Totalt inkom 92 000 förhandsröster från utlandet. Inför årets val den 11 september har Valmyndigheten skickat ut 175 000 röstkort. I årets val finns däremot ingen möjlighet att rösta digitalt.
För de som inte befinner sig i Sverige under perioden då förhandsröstningen pågår, eller på valdagen, finns möjligheten att brevrösta eller genom att rösta på en ambassad eller ett konsulat.
För att ta höjd mot långsam postgång öppnar brevröstningen i god tid före valet. Inför årets val öppnade möjligheten för svenskar att brevrösta den 28 juli. Efter den 18 augusti kommer svenska ambassader runtom i världen att öppna upp för att kunna ta emot förhandsröster.
Kriteriet för att få rösta som utlandssvensk är att anmälan till röstlängden inkommit till Skatteverket senast den 12 augusti.
Lågt valdeltagande bland utlandssvenskar
Valet 2018 var valdeltagandet bland utlandssvenskar knappt 37,1 procent, jämfört med 87,2 procent i Sverige. En delorsak till det låga valdeltagandet kan vara att det är opraktiskt, tror Cecilia Borglin som är generalsekreterare vid organisationen Svenskar i Världen.
– Dels är det praktikaliteter. I vissa länder kan postgången vara väldigt dålig. Men det kan också vara långt till närmaste ambassad eller konsulat dit man måste ta sig för att förtidsrösta, säger hon till TT.
Hon tror också att en orsak kan vara att frågorna som diskuteras mest inför valet inte rör utlandssvenskar.
I Estland har medborgare kunnat rösta via nätet sedan 2005 men i Sverige har regeringen sagt nej. Norge genomförde tester i kommunvalet 2011 och valet till stortinget 2013 och även om tekniken i sig visat sig vara hyfsat säker valde man att inte implementera tekniken på grund farhågan att principen om valhemlighet kan sättas på spel.
– Skyddet av valhemligheten är det främsta skälet, plus att det råder politisk oenighet i frågan, sade Bernt Aardal, valforskare och professor i statsvetenskap vid Oslo universitet, till tidskriften Forskning & Framsteg 2018.
Justitieministern om e-röstning: ”Risk att utsättas för påverkan”
Redan före valet 2014 föreslog vallagskommittén att man i Sverige skulle kunna genomföra försök med elektronisk röstning inför valet 2018. Förslaget fick då stöd från alla partier utom Miljöpartiet men förslaget stoppades då regeringen sade nej.
– Jag ser den stora risken i stället, att man utsätts för påverkan, kanske av andra familjemedlemmar som står och hänger över axeln på en och ser till att man röstar på det sättet som de själva tycker. Det finns ett värde i att jag tar mina valsedlar, jag går bakom en skärm och det är ingen annan som ser hur jag röstar, och det där tycker jag är väldig viktigt att värna, sade justitieminister Morgan Johansson till Sveriges Radio i mars 2016.
I samma intervju frågade Sveriges radios reporter justitieministern när han tror att Sverige kan komma att testa e-röstning.
– Det får i så fall vara inför nästnästa val, bort mot 2022. Det är inget vi drar i gång med nu 2018. Men om det överhuvudtaget ska övervägas, då är det som sagt den här varianten att göra det på plats i vallokalen, svarade han.
2014 genomförde Sifo en undersökning som visade att två tredjedelar av alla svenskar vill kunna rösta på nätet.
