Mordoffer oidentifierade – polisen kräver lagändring

Susanne Nilsson
Foto kvinnan: Polisen. Bilden av den saknade kvinnan från utanför Kungsängen är skapad av polisen.

En kvinna hittades mördad i Kungsängen utanför Stockholm sommaren 2022. En man hittades mördad i skånska Ekeby 2003. Båda personerna är ännu oidentifierade. De är inte ensamma om sina öden.

Varje år begravs en till två oidentifierade människor i Sverige. I dagsläget finns det ungefär 60 avlidna personer i Sverige som hittills inte kunnat identifieras och vars dödsfall utreds som misstänkta mord. Utöver dessa finns ytterligare cirka 50 döda personer som är oidentifierade, men där dödsorsaken inte tros vara ett brott.

Polisens ansvar

När en avliden person hittas är det polisens ansvar att se till att kroppen identifieras. Rättsmedicinalverket hjälper ofta till med det arbetet. Oftast finns det en trolig identitet på en person som hittas avliden, och finns det ingen uppgift från början så brukar det gå ganska snabbt att säkerställa identiteten med hjälp av till exempel tatueringar, ärr, tandidentifiering eller DNA-prov.

Ett mysterium

Kvinnan som hittades mördad i en skogsglänta i Kungsängen i juni i år har ännu inte kunnat identifieras, trots omfattande utredningar. Drygt fyra månader har gått sedan hon påträffades, och fallet är fortfarande ett mysterium. Det finns ingen person som är anmäld saknad och som stämmer in på kvinnans utseende, och hon finns inte i polisens system. Även internationella sökningar och kontroller har gjorts, men utan resultat. Det har funnits teorier om att kvinnan hamnat i Sverige genom människohandel, men hennes tandstatus tyder på att detta inte stämmer.

Ovanligt välvårdade tänder

Kickis Åhre Älgamo, som har mångårig erfarenhet som kriminalinspektör, har tidigare berättat för aftonbladet att man vid obduktionen upptäckte att kvinnan hade en temporär tandprotes.

– Våra specialister reagerade på att hon hade ovanligt välvårdade tänder. Tänderna tyder på att hon levde under ordnade förhållanden och att hon var mån om sig själv och sin tandstatus.

Troligen från Kroatien

Den så kallade Ekeby-mannen hittades mördad vid en skjutbana i skånska Ekeby för 19 år sedan. Fallet har under de senaste åren utretts av polisens kalla fall-grupp. Genom att använda sig av släktforskningsregister, bland annat ett stort amerikanskt sådant, har de kommit en bit på vägen i identifieringsprocessen. Ekeby-mannen är, enligt polisens utredning, troligen en av tre identifierade män som anmälts saknade i Kroatien. Arbetet med att undersöka huruvida någon av dessa män kan vara Ekeby-mannen fick pausas under pandemin, men sedan i somras arbetar polisen återigen med att försöka identifiera mannen.

Släktforskningsregister får inte längre användas

Det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping 2004 kunde klaras upp tack vare DNA-baserade släktforskningsdatabaser. 2020 greps och dömdes en man för det mordet, efter att hans DNA testats mot ett släktforskningsregister. Detta följdes dock av att Integrationsskyddsmyndigheten, IMY, avslog polisens ansökan om att fortsättningsvis använda sig att dessa databaser. Motiveringen till det beslutet var att en sådan användning strider mot den lagstiftning som finns i Sverige gällande hantering av känsliga personuppgifter, som till exempel DNA.

– Det kändes som en besvikelse att den här möjligheten togs nästan ifrån oss, säger Jan Staaf som var chef för utredningen av dubbelmordet i Linköping, till SVT.

Chefen för kalla fall-gruppen i region syd, Bo Lundqvist, är kritisk mot Integrationsskyddsmyndighetens beslut.

– Ingen år 2022 ska behöva dö och begravas oidentifierad i Sverige, det är ovärdigt. Man pratar om integritet och integritets­kränkningar men det finns kroppar som förvaras år in och år ut i kylrum, vad är integriteten i det? säger han till Aftonbladet.

Tillsatt en utredning

Förra året beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en utredning, som ska undersöka möjligheterna att vid behov använda så kallat biometriskt material som en del i brottsutredningar. Det kan till exempel handla om fingeravtryck och ansiktsigenkänning. Resultatet av utredningen kommer att presenteras i början av nästa år.

Även det privatägda amerikanska registret, som användes i fallet med Ekeby-mannen, har nu ändrat sina bestämmelser. Polisen får inte längre använda sig av det registret i identifieringsutredningar.