Mångdubblade lösta gängmord i Stockholm – sex av tio mord klaras upp

Nathalie Wästerlund

Uppklarningen av gängrelaterade brott i Stockholm har ökat markant sedan början av året. Det berättar Teodor Smedius, polisens biträdande kommenderingschef för Dagens Nyheter (DN).

Sedan juldagen har det skett totalt 60 skjutningar/knivdåd, drygt 30 sprängdåd och två bränder i Stockholm. Tretton personer har skjutits ihjäl i regionen under 2023. Polisen har arbetat mycket intensivt under våldsvågen som plågat Stockholm, och samtidigt blivit synade under lupp och kritiserade för att den grova brottsligheten inte verkar få något slut. Trots att ingen vapenvila ännu är i sikte så lyckas polisen klara upp fler och fler brott, en tydlig ökning sedan tidigare.

– Sedan januari har uppklaringen mångdubblats. Tidigare klarades två av tio mord och mordförsök upp, nu är det sex av tio. Det är oerhört mycket bättre än vad vi haft innan, säger Smedius till DN.

Fler åtal och fällande domar

Över 100 förundersökningar pågår just nu, i allt från vapenbrott till mordfall kopplade till de två huvudkonflikterna som pågår i region Stockholm. Av allt att döma rör det sig i de flesta fall om den så kallade Kurdiska rävens nätverk Foxtrot och Dalennätverket. I omkring hälften av ärendena har åtal väckts, och fler är planerade. Smedius berättar att de har gripna, anhållna och häktade i majoriteten av ärendena, och omkring 20 fällande domar i tingsrätten.

Ett mer effektivt polisarbete

Polisens särskilda händelse som döpts till Frank har pågått sedan början av året för att stoppa våldsvågen. Arbetet bygger bland annat på ett tätt samarbete med andra regioner och myndigheter, motverka tillväxten av kriminella nätverk och avhopparverksamheter. Detta har gjort att polisens arbete blivit mer effektivt.

– Vi har blivit mycket bättre på att gripa gärningsmän på flyende fot, eller tätt inpå brottet. Utredningstiden har minskat från arton till tolv månader, och ligger nu på fyra till åtta. Paradoxalt nog med färre utredare och bättre kvalitet. Och så är vi proaktiva och använder underrättelser, spaning och alla våra andra verktyg för att gripa aktörer som planerar nya brott, säger Smedius till tidningen.

“Vi struntar i hur vi gjorde tidigare”

Framgången beror till stor del på polismyndighetens nya arbetssätt. Brott som kan kopplas till olika kriminella grupper utreds inte längre ett och ett – istället sätts team ihop som utreder brott och konflikter som hör ihop i ett kluster. På detta sätt är det bland annat lättare att se samband och koppla ihop olika personer.

– Vi struntar i hur vi gjorde tidigare och samlar alla som har kunskap, oavsett var de sitter geografiskt. Även åklagarna klustrar sina ärenden vilket innebär att vi kan dela information på ett annat sätt än innan, fortsätter Smedius.