Man dömdes för barnvåldtäkt – frias helt i hovrätten eftersom flickans berättelse anses ha flera brister

Nathalie Wästerlund
Hovrätten för nedre Norrland river upp tingsrättens beslut och friar mannen från barnvåldtäkt.

Hovrätten för nedre Norrland river upp en tingsrättsdom om våldtäkt mot barn eftersom åklagaren bedömer att målsägandens uppgifter inte är tillräckliga. Detta trots att den underåriga flickan berättar om kontinuerliga övergrepp under en treårsperiod.

Den 37-årige mannen åtalades för våldtäkt mot barn ska ha genomfört sexuella handlingar som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförliga med samlag, med en flicka som var under 15 år. Detta ska ha hänt regelbundet, minst en gång i veckan i nästan tre år, från oktober 2018 till maj 2021. Han ska också ha förgripit sig vaginalt på flickan vid minst tre tillfällen.

Tingsrätten ansåg det styrkt att mannen var skyldig, baserat på förhör med flickan och vittnen. I samtliga förhör bedömdes flickan vara trovärdig och tillförlitlig. Han dömdes därför till sex års fängelse för våldtäkt mot barn samt misshandel, och till att betala skadestånd på drygt 340 000 kronor till offret.

Otydliga formuleringar

Fallet överklagades senare till hovrätten som inte höll med om tingsrättens dom. Enligt underinstansens domslut går det att utläsa att 37-åringen döms för våldtäkt mot barn under en angiven tidsperiod. Av skälen kan utläsas att tingsrätten ansett att han ska dömas för att vid okänt antal tillfällen, men minst en gång i veckan under flera års tid, minst fem – sex gånger, med målsäganden, som var under 15 år, genomfört samlag och andra sexuella handlingar jämförliga med samlag. Hovrätten menar att dessa formuleringar inte tydliggör vad exakt det är som mannen döms för, hur många tillfällen och vilka av de tillfällen som målsäganden berättat om.

Anmärkningsvärda detaljer i flickans berättelse

Den huvudsakliga bevisningen i målet var vittnesuppgifter från flickan själv samt andrahandsuppgifter från två andra personer. Prövningen ska alltså ske med dessa uppgifter som utgångspunkt. Flickan anses vara trovärdig, och det som hovrätten ska pröva i nästa steg är den utsaga som målsäganden har lämnat, och i första hand innehållet i utsagan. En anmärkningsvärd detalj i målsägandens berättelse är, enligt hovrätten, att hon inte kunnat redogöra för när de sexuella övergreppen ska ha börjat eller kunnat redogöra för den första gången hon blev utsatt.

“Torde ha utvecklat en förståelse”

I barnförhör har hon uppgett att hon varit runt elva år när övergreppen började, “en ålder då de flesta barn torde ha utvecklat en förståelse för sin kroppsliga integritet och kunna skilja på beröringar av olika slag. Hon borde därför inte av åldersskäl ha svårt att erinra sig det första tillfället”, skriver hovrätten i sitt beslut. Hon har inte heller kunnat förklara varför hon kunde knyta den första gången till just den tidpunkten. Utifrån det målsäganden uppgett är det därmed oklart hur åklagaren kommit fram till brottstiden skulle vara från den 1 oktober 2018.

Åtalet ogillas på grund av “allvarliga brister”

Hovrätten anser det även anmärkningsvärt att flickan berättar om hur de sexuella övergreppen skedde varje vecka, trots att det är bevisat att hon inte vistats hos mannen i den utsträckningen. Enligt hovrättens mening utgör även detta en brist i de barnförhören som hållits med henne genom att några frågor om varken detta eller den bristande tidslinjen aldrig ställdes.

Hovrätten anser därför att målet är förenat med allvarliga brister i flera avseenden. Åklagaren har bland annat inte kontrollerat kontrollerbara uppgifter vilket talar för att utredningen inte är tillräckligt robust, inte heller har åklagaren åberopat bevisning som skulle kunna finnas till stöd för målsägandens uppgifter eller förklarat/rett ut de oklarheter som finns exempelvis angående olika tidpunkter aktuella för åtalet. Åklagaren har därmed inte lyckats bevisa sitt gärningspåstående varför åtalet för våldtäkt mot barn ska ogillas.