Personer med en intellektuell funktionsnedsättning utnyttjas och pressas av kriminella personer att begå brott. Det visar en ny rapport av researchföretaget Acta Publica.
Acta Publica har gått igenom knappt 500 domar mot personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Mellan 2019 och 2023 dömdes nästan 700 funktionsnedsatta personer för brott som exempelvis bedrägerier, förvaring av vapen, droger och pengar eller som företagsmålvakter. 90 av dessa är återfallsförbrytare som studerats djupare.
Möjlighet till strafflindring reglerad i brottsbalken
Av brottsbalken framgår att det finns särskilda regler som medger strafflindring för brott som begås av personer med vissa funktionshinder, eller för brott som begås av ungdom, av oförstånd eller av en person som befinner sig i beroendeställning. Att personer med en intellektuell funktionsnedsättning döms till fängelse kan därför undvikas i stor utsträckning.
Acta Publicas rapport visar dock att sådan hänsyn inte har tagits i var fjärde av de domar som studerats. ”Vissa av de åtalade har så låg funktionsnivå att det väcker frågan om rättsväsendet verkligen är rätt plats att hantera de händelser som föranlett åtalet”, skriver man i rapporten.
“Mycket olämpligt” enligt statlig utredning
En statlig utredning har visat att det i många fall är mycket olämpligt att döma personer med en intellektuell funktionsnedsättning till fängelse eftersom deras särskilda behov inte kan tillgodoses. Trots detta visar Acta Publicas rapport att 100 av de personer som ingår i granskningen har dömts till fängelse. 25 stycken har dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.