Dubbelbeläggning på häkten i Sverige blir nu en huvudregel. Det innebär att alla som är häktade utan restriktioner kommer att få dela cell med en annan häktad. Även häktade med restriktioner kommer att kunna dela cell i vissa fall.
Beslutet är en konsekvens av den platsbrist som råder inom kriminalvården. Häktesplatserna räcker inte till, och många häktade blir därför kvar i polisens arrester. JO undersöker just nu riskerna med dubbelbeläggning på häkten och anstalter.
Häktesplatserna räcker inte till
Beläggningen på svenska häkten har ökat kraftigt. Jämfört med för två år sedan är det idag i snitt 700 fler platser som är belagda. Runt 200 personer tvingas sitta kvar i polisens arrester efter ett häktningsbeslut på grund av platsbristen på häktena. Drygt var tionde häktescell är idag gjord för två personer, och nu ökar Kriminalvården antalet dubbelceller.
“Arbetar strategiskt med beslut om samsittning”
Beslutet om dubbelbeläggning gäller i första hand häktade utan restriktioner, men även många av de som har restriktioner kommer att kunna dela cell framöver.
Joakim Righammar är chef för den stab som inrättades på Kriminalvården i mitten av februari och som har till uppgift att hantera det akuta beläggningsläget.
– Ofta är det möjligt att placera även intagna med restriktioner tillsammans med andra utan att utredningsläget påverkas negativt. Kriminalvården arbetar mycket strategiskt med beslut om samsittning, säger han i ett pressmeddelande.
JO undersöker risker med dubbelbeläggning
Justitieombudsmannen, JO, arbetar just nu med att undersöka riskerna som dubbelbeläggningar inom Kriminalvården kan få för de intagna. Arbetet påbörjades i mars i år och kommer att pågå året ut. Ett antal oanmälda inspektioner kommer att göras på anstalter och häkten över hela landet.
— I och med den redan ansträngda beläggningssituationen inom Kriminalvården vill jag undersöka vad en dubbelbeläggning får för konsekvenser för de människor som delar cell. Jag kommer att samla iakttagelser och lämna rekommendationer i en eller flera rapporter i syfte att förebygga grym, omänsklig eller annan förnedrande behandling eller bestraffning, säger JO Katarina Påhlsson i ett pressmeddelande.